Vad är våld?

Ett knytnävslag, rakt i magen. Försök att tränga in i dig när du sover. Att din sambo spelar bort din lön. Att du inte får lämna lägenheten utan hans lov. Att bli kallad värdelös, varje dag. Att bli sliten i håret eller inte få träffa vem du vill. Att som barn få för stort ansvar. Att inte få mat, kläder, ett tak över huvudet eller kärlek av ens vårdnadshavare. Allt det klassas som våld.

Våld är något otroligt komplext. Det kan vara psykiskt, fysiskt, sexuellt, materiellt och ekonomiskt. Sällan är våldet enbart det ena eller det andra. Våldet är ofta lika komplext som dess definition. En vanlig missuppfattning är trots det att våld enbart är slag och sparkar. I verkligheten är ofta det psykiska våldet mest framträdande. Om du är utsatt av den du lever ihop med eller av en annan närstående, finns det hjälp att få!

Statistik

Varje år polisanmäls ca 30 000 fall av misshandel mot kvinnor. I nästan hälften av dessa fall har offret och gärningsmannen en nära relation.
Det anmäls ca 2500 fall av grov kvinnofridskränkning årligen.
Varje år mördas omkring 17 kvinnor av en man som de har eller har haft en kärleksrelation med.

Detta är VARJE ÅR. Men mörkertalen är stora, ungefär 80% anmäler inte beräknar Brå.

Olika former av våld

Våld kan vara väldigt olika. Ett slag i ansiktet eller en häftig knuff. Hot och misshandel. Att du inte får ha hand om din egen lön. Försök att tränga in i dig när du sover. Att ständigt få höra hur dålig du är. Att bli sliten i håret eller inte få träffa vem du vill. Våld kan vara fysiskt, psykiskt, sexuellt, ekonomiskt och materiellt. Våld är aldrig ok och det är aldrig ditt fel om du blir utsatt.

Fysiskt våld

De flesta tänker på våld som fysiskt våld. Det kan handla om slag, sparkar, örfilar, dra i håret och våld mot kroppen med hjälp av tillhyggen eller vapen. Våldet är sällan slumpartat, utan riktas mot specifika delar av kroppen. Våldsutövaren kan rikta våldet mot delar av kroppen som gör att det inte blir märken, eller delar som inte kommer att synas på grund av kläder. Men våldet kan också riktas mot synliga delar, för att den utsatta ska skämmas och inte våga gå ut. Fysiskt våld kan förekomma i en våldsam relation, men gör det inte alltid. Ofta betraktas fysiskt våld som en form av ”slutstation” dit allt annat våldsutövande leder. Men det behöver inte vara så. Det kan förekomma relationer med mycket grovt våld, utan att våldet är fysiskt. Det innebär, att det inte räcker att fråga ”slår hen dig?” för att få reda på om det förekommer våld i en relation eller inte.

Psykiskt våld

Psykiskt våld är när ord och aggressivt beteende används för att pressa dig och begränsa ditt liv. Du kan känna dig rädd, maktlös och värdelös. Psykiskt våld kan vara till exempel att du blir isolerad genom att du inte får träffa vem du vill eller får vara ute utan att få det godkänt. Att någon vill kontrollera vem du pratar med och vilka du är vänner med. Psykiskt våld kan också vara att någon skickar eller säger taskiga kommentarer. Att någon hotar dig. Det kan också vara att du blir utfryst eller ignorerad om du inte gör så som den som utsätter dig vill.

Sexuellt våld

Sexuellt våld är när någon gör eller säger något sexuellt mot dig utan att du vill. Det vill säga alla typer av trakasserier och övergrepp som har med sex att göra eller som riktar sig mot din sexualitet. Sexuellt våld kan vara att ta på intima ställen på din kropp utan att du vill det eller få sexuella meddelanden utan att ha efterfrågat dem. Att någon tjatar sig till sex eller våldtar. Det är sexuellt våld att sprida nakenbilder eller nakenfilmer och att tvinga någon att titta på porr. Det är också sexuellt våld att könsstympa.

Digitalt våld

Digitalt våld handlar om att övervaka, trakasserar eller kontrollerar någon med hjälp av exempelvis mobil, dator eller sociala medier. Exempel på digitalt våld kan vara smygläsa meddelanden, ta reda på eller kräva att få lösenord som ett bevis på kärlek/ärlighet, installera GPS-funktioner för att kontrollera var personen befinner sig. Digitalt våld är också att sprida bilder och filmer på någon när den är naken eller är i en utsatt situation.

Materiellt våld

Materiellt våld är en typ av maktdemonstration och innebär att våldsutövaren försöker skrämmas och uppnår kontroll genom att skapa rädsla och visa sin fysiska styrka. Det underliggande budskapet är ”om jag kan slå sönder den här väggen/möbeln/annan sak, tänk då vad jag skulle kunna göra med dig”. Våldet kan också ta sig uttryck genom att vissa utvalda saker förstörs eller försvinner. Det kan vara saker som betyder mycket för den våldsutsatta, eller saker som innehar en symbolisk betydelse. Föremålet förstörs som en form av hämnd, men också för att skapa rädsla och bidrar därmed till att styra den våldsutsattas beteende.

Ekonomiskt våld

Ekonomiskt våld kan vara att någon begränsar din ekonomiska frihet genom att kontrollera dina pengar. Det betyder att en person exempelvis kontrollerar vad du köper genom att tvinga dig att visa ditt kontoutdrag och kvitton. Det kan även vara att någon tvingar dig att stå på nya abonnemang eller att du ska betala personens räkningar eller hyra. Ekonomiskt våld är även när en person inte tillåter att du har ett eget bankkort eller när någon tvingar dig att föra över dina pengar till någon annan.

Försummelse

Försummelse är att någon medvetet försvårar vardagen för någon som är beroende av denna. Detta genom exempelvis medvetet felaktig medicinering, bristande hjälp med saker man är beroende av att få hjälp med eller att inte få gå till doktorn när man behöver det.

Försummelse kan delas in i olika former, bland annat fysisk och känslomässig försummelse. Ofta utsätts sårbara grupper så som barn, äldre eller personer med funktionsvariationer för detta. Alltså personer som kan vara lite mer beroende av andra för att klara av sin vardag.

Latent våld

Latens våld är den våldsform som inte görs eller uttrycks verbalt, men som är underförstådd genom exempelvis blickar, stämning eller kroppsspråk.

Många beskriver latent våld som att stämningen förändras när våldsutövaren finns i närheten och att ”något hänger i luften”. Stämningen är tryckt och risken för nytt våld är ständigt närvarande och styr det du som utsatt gör och hur du beter dig. Ditt beteende blir strategiskt utifrån våldsutövarens närvaro och stämningen som råder.

Hedersrelaterat våld

Hedersrelaterat våld och förtryck handlar om att upprätthålla gemensamma normer och värderingar som råder i den egna familjen/släkten eller ett större kollektiv. Det kan också handla om att återupprätta familjens eller släktens anseende om det skadats. Heder handlar om en kollektiv moral där kontrollen av kvinnans sexualitet är en förutsättning för upprätthållandet av kollektivet och patriarkatet. Kontrollen av flickors och kvinnors sexualitet betraktas därför som nödvändig för att upprätthålla familjens anseende. Familjens anseende och status är beroende av flickors och kvinnors faktiska eller påstådda beteende. Det innebär att rykten kan räcka för att en familj ska anses förlora sin heder. Det kan också medföra att flickor och kvinnor som utsätts för sexuella övergrepp inte vågar berätta om det, och att de skuldbeläggs om det kommer fram.

Vart förekommer våld?
Våld förekommer i alla typer av relationer, även om det är vanligast att en man utsätter en kvinnlig partner. Unga tjejer är överrepresenterade som offer för våld i nära relationer. Det är vanligt att våldet pågår systematiskt och under en längre tid.

Hedersrelaterat våld
Hedersrelaterat våld grundar sig i föreställningar om kön, makt och sexualitet. Heder, skam och exempelvis vikten av att vara oskuld är centrala värden. Det är inte knutet till någon särskild religion eller etnisk grupp, men ofta har kollektivet en bakgrund i ett icke-demokratiskt samhälle med starkt patriarkalt familjesystem.

Våld mot barn
Barns våldsutsatthet är ett stort samhällsproblem. Förutom att själva våldsutsattheten leder till lidande i sig, leder våldsutsattheten också till fysisk och psykisk ohälsa bland barn. Därför är det viktigt att barn som är utsatta för våld får det skydd och det stöd som de behöver.

Våld mot djur
Det finns ett starkt samband mellan våld mot djur och våld mot människor. Om det förekommer våld mot människor i ett hem där det finns djur, blir djuret/djuren också ofta våldsutsatta. En del av våldet mot människor kan handla om att hota att skada djuret, eller att skada det för att styra och kontrollera den våldsutsatta. Många stannar kvar i en våldsam relation för att kunna skydda djuren från våldet.

Är du osäker om du själv är utsatt?

Nedan har vi gett tips på några quiz som du kan göra för att få mer klarhet. Är du osäker och vill bolla med någon kan du alltid höra av dig till oss!

Är jag i en schysst relation?

Att vara utsatt för våld i sin relation börjar oftast inte med att bli slagen. Det kan börja med din partner vill få lov att kolla igenom vem du skriver med på sociala medier. Att hen vill bestämma över vilka som är okej för dig att träffa och inte. Att hen blir sur om du säger att du inte vill ligga. Att du inte svarar på meddelanden hen skriver inom några minuter. Våld är mer än bara slag.

Quiz hos unizonjourer.se

Kontrollerar min familj mig?

Dina vårdnadshavare är ansvariga för dig tills du har fyllt 18 år. Men de bestämmer inte över allting, och de får inte behandla dig illa. Du har rätt att känna dig trygg hemma och bestämma över ditt egna liv. Vi vet att det inte är så för alla idag. Vi vet att det finns barn lever kontrollerat och begränsat. Som inte har rätt att välja kläder, vänner och partner själv.

Tecken på förtryck hos raddabarnen.se

Är jag utsatt för våld?

Våld kan vara väldigt olika – fysiskt, psykiskt, sexuellt, ekonomiskt och materiellt. Den som utövar våld kan ofta växla mellan att vara snäll och att vara elak. Man kan känna blandade känslor för ens utövare. Därför kan det vara svårt att ta sig ur våldsutövarens grepp, men det finns hjälp att få. Det viktiga att komma ihåg är att ingen ska behöva leva med våld. Ansvaret ligger alltid hos den som utövar det. Det är aldrig offrets fel!

Quiz hos unizonjourer.se

Vanliga mönster

Våld i nära relation kan se ut på väldigt många olika sätt och bestå av alla typer av våld. Den som är utsatt för våld känner ofta en ambivalens till att lämna relationen. Självbilden förändras med tiden i en destruktiv relation och känslor av egen skuld och skam väcks hos offret. Man behöver inte vara fysiskt inlåst för att vara fast i ett förhållande. Därför behövs hjälp och stöd med att reda ut situationen.

Normaliseringsprocessen

Många personer som utsätts för våld av en närstående skuldbelägger sig själva. Men även omvärlden tenderar att lägga skuld på den våldsutsatta och ifrågasätter varför den utsatta stannar hos någon som slår en? För att förklara detta brukar vi på Kvinno- och tjejjouren Borås beskriva något som kallas för normaliseringsprocessen. Normaliseringsprocessen kan beskrivas som en psykologisk nedbrytningsprocess där den utsattas självkänsla och självförtroende gradvis försämras. Det börjar ofta med kontroll som gradvis leder till en begränsning av livsutrymme och handlingsfrihet. Nätverket av vänner, släkt och bekanta blir allt mindre och leder så småningom ofta till isolering och ökat beroende av förövaren. Att det förekommer perioder utan våld där förövaren visar värme och omsorg gör att det går att bibehålla en förhoppning om att relationen ska förbättras och att övergreppen ska upphöra. Denna växling mellan våld och värme skapas förvirring hos den våldsutsatta vilket är en effektiv metod för förövaren att hålla kvar någon i en relation. Det är inte ovanligt att den som utsätts för våld internaliserar de motiv som förövaren anger för sin misshandel. Internalisering innebär att offret tar över förövarens verklighetsuppfattning.

Våldsvågen

Många personer utsatta för våld av närstående beskriver hur livet går i vågor eller kan delas in i olika faser. Under våldsfasen blir man utsatt för själva våldet. Därefter sker den så kallade reparationsfasen, det är under denna period som partnern tröstar och visar omsorg. Därefter påbörjar uppbyggnadsfasen, då känner man att våldet är på gång. Det latenta våldet är ständigt närvarande. Detta är en extremt påfrestande fas. En del beskriver att de faktiskt provocerat fram våldet för att få det gjort. Dessa olika perioder avlöser varandra i en våldsam relation. Det handlar om växlingen mellan våld och värme. Man blir utsatt och väldigt rädd. Efteråt så kommer ofta ångern och värmen. Det blir så otroligt skönt att vara i den. Och man känner även något som är kärlek samtidigt som man kanske även tycker synd om våldsutövaren. Detta är en av förklaringarna till varför det är svårt att lämna en våldsam relation. Det är lättast att bryta upp och lämna en relation precis efter en våldshändelse innan reparationsfasen har påbörjats.

Traumatiska bandet

Precis som alla relationer som varat en längre tid så kan uppbrott vara väldigt svårt. Det handlar om att man kanske har ett gemensamt hem, gemensamma vänner, traditioner osv. Det traumatiska bandet handlar om flera olika känslor en person kan ha som också gör att en stannar kvar i en våldsam relation. Det kan beskrivas som flera olika känslor som trasslat ihop sig och därför kan det för många vara svårt att veta vilka känslor man har eftersom de kan likna varandra. Vilka känslor som behöver redas ut är såklart individuellt men följande känslor är vanligen ihop trasslade och behöver redas ut och bearbetas för personer utsatta våld av en närstående person: kärleken, rädslan, medlidandet, hatet, skulden, hopp, viljan att förstå, internalisering, isolering och känslor kring barnen.

Uppbrottets tre faser

När en person väljer att lämna en våldsam relation är det ofta ett stort praktiskt och emotionellt arbete som måste göras för att kunna leva ett liv fritt från våld och förtyck. Det arbetet består av tre olika faser som kan ske efter varandra eller parallellt. Att bryta upp – Forskning visar att kvinnor som lämnar en relation där de utsätts för våld oftast gör det efter någon form av vändpunkt. Denna vändpunkt är ofta två av dessa alternativ: Hon är hotad till livet, eller någon annan hotas att skadas (ofta ens gemensamma barn). Att bli fri – Känslomässig frihet, att bryta de emotionella banden till förövaren och landa i sitt beslut att lämna och avsluta relationen. Att förstå – Den som varit utsatt för våld kan förstå vad hon varit med om och se på det som hänt utifrån. Den som har levt i en våldsam relation kan känna sorg över vad man gjort mot sig själv och kan bli deprimerad.

Rättigheter och ansvar

Mänskliga rättigheter gäller för alla människor. Det innebär att alla har rätt att säga vad de tycker, tro på vilken gud de vill och att kunna välja att vara med i föreningar. Staten ska skydda invånarna och se till att de får sina rättigheter. Det är kommunen som har ansvar för att stötta personer som har utsatts för våld.

Kommunens ansvar
Kommunen är ansvarig för att stötta och skydda personer som utsatts för våld. I Socialtjänstlagens 5 kap. 11 § nämns särskilt kvinnor som har utsatts för våld eller andra övergrepp av en närstående. Sedan 2013 har socialtjänsten också ett uttalat ansvar att se till att barn som upplevt våld får det stöd och den hjälp de behöver. Socialtjänsten ska göra en hot- och riskbedömning och vid behov erbjuda ett skyddat boende, till exempel på en kvinnojour. Kvinnojouren kan i sin tur vara ett stöd i kontakten med socialtjänsten och andra myndigheter. Varje individ har rätt till hjälp anpassad efter sina särskilda behov.

Juridiskt stöd
Om du söker stöd på en kvinnojour kan du be om hjälp även med juridiska frågor och att få reda på hur en rättsprocess går till. Kvinnojouren kan också rekommendera advokat om du behöver hjälp av en sådan.

Länkar med info

För den som vill veta mer om ämnet våld.

BRÅ

Brottsförebyggande rådet tar fram statistik och fakta om brottslighet i Sverige. På deras hemsida kan du läsa om olika former av brott, bland annat våldsrelaterade brott.

bra.se

Unizon

Unizon är en riksorganisation som samlar över 140 kvinno- och tjejjourer. På deras hemsida kan du hitta information om allt kring våld och vad det innebär.

unizonjourer.se